Sommartider… Känn på det ordet, sommartider… Ett så fantastiskt ord att det skrivits låtar, dikter och t.o.m. filmer runt själva idéen av sommar. Kanske är det vår svenska vinter som gör att sommartid känns som ett så pass fantasiskt ord som det faktiskt gör. Jag skriver med stängda ögon, jag insuper luften från den öppna balkongdörren, känner den svala kvällsluften smeka mina bara armar, jag känner lukterna av syrén, hägg och klippt gräs. Jag hör barnen leka i lekparken på gräsmattan utanför
. I mitt inre går jag ut på balkongen, ser solen försvinna bakom grannhuset, ner över horisonten, vidare i sin färd.
Jag tar ett djupt andetag, fyller mina lungor med luften som är utanför, luften som är fylld av sommar, minnen och framtid.

Jag planerar sommaren, jag fröjdas över möjligheterna framtiden bär med sig och jag önskar att jag någon gång igen bara för en kort stund hittade den passion för cykling jag hade för många, långa, år sedan.
Jag känner att nu, i år, är rätt tillfälle att börja igen . Jag kommer ha så mycket underbar tid att göra av med under sommaren, tid som kan läggas på intressen, personlig utveckling och förbättring av personliga förhållanden och min sociala kompetens. Kanske är detta sommaren Johan blir som alla andra? Haha, nej, vi kanske inte ska förvänta oss mirakel.
Jag driver vidare i mitt inre, mot horisonten, jag ser blomstrande skogar och forsande älvar. Dansande barn och skrattande föräldrar, röda husknutar och människor på promenad. Jag ser hus som målas, bilar som lagas och pooler som fylls med härligt vatten. Jag känner värmen från solen i mitt ansikte, jag ser båtar på vattnet och skrattande familjer på utflykt. Jag ser nubbar som dricks i glada vänners lag, badande personer i varma insjöar och aklejor som blommar på gamla skogstomter. Jag ser Sverige i sin storhetstid, jag ser mitt kära land i den årstid det är som bäst

.

Jag öppnar äntligen sakta ögonen, jag ser min datorskärm, mitt skrivbord och mitt vardagsrum. Jag hör "What do you mean ’Flash Gordon is approaching?’", det är Queen
. Jag är hemma, instängd och alldeles ensam. Jag är inte del av sommaren, jag är utanför…Jag är jag.